Den Nordiska Seden
Nordisk Sed är en beteckning på den levande hedniska traditionen som utgör den hedniska religion som levt och utvecklats i folklig miljö från urtid och in i vår tid bland de folk som tillhör den nordiska språkgruppen.
Ursprung: Ett ord som introducerades 1994/95 av Tidskriften Sed och sedan definerades av Samfälligheten för Nordisk Sed för att skapa ett tydligare begrep för Hedendom som skiljde sig från Asatro och andra nyandliga företeelser.
Allternativa tolkningar: benämning på Hedendom, bennämning på godtycklig religiös rörelse med nordisk anknytning
Den Nordiska Seden är en inhemsk nordisk religion som saknar influenser från Nyandlighet. Det är den levande folkliga religionen - hednisk Folktro som lever och traderas så som en Traditionsreligion. Den baserar sig alltså på muntligt traderade föreställningar och seder. En levande tradition betyder att den lever vidare utan att ha försvunnit. Under historisk tid har nordisk sed inte varit i majoritet. De som i dag har nordisk sed utgör en minoritet vars storlek är okänd, men man antar att det ungefär rör sig om 5% av befolkningen.
Begreppet nordisk sed formulerades som ett tydligare begrepp för Hedendom där tolkningsmöjligheterna begrännsades. Det rör sig om en folklig hednisk religion som inte är bygger på Nyandlighet eller Rekonstruktionism utan på levande Tradition och folklig sed.
Begreppet kom att bli centralt i först organisationen Nätverket för Nordisk Sed och sedemera Samfälligheten för Nordisk Sed. Blandas ofta samman med begreppet Forn sed. Eftersom begreppet är skapat och definierat inom Samfälligheten för Nordisk Sed så är möjligheterna till en eklectiskt tolkning nära på obefintlig. Begreppet används konsekvens felaktigt av nyhedningar eftersom dessa inte accepterar existensen av någon levande Folktro.