Hedendom
Ursprung: Germ. (troligen)De som hör till heden(landet), hedbor, de som lever på landet(=marken), alltså med andra ord folket som lever i naturen och tror på landets makter, Folktro. Eventellt besläktat med ordet "hei∂" - ljus. Ordet kom i bruk under 900 talet eKr som ett namn på den nordiska religionen för att särskilja den från Kristendom(innan dess hade man inte behov av ett namn på religionen). Ordet har sedan ibland använts av kristna med en förskjuten innebörd. Ej (som ibland påstås) besläktat med begreppen ethnos (gr, främmande folk) eller paganus (lat, lantbor), har däremot använts av kristendomen så som utbytbar term i översättningar - men orden är ej etymologiskt besläktade, däremot har ordet felaktig används på det viset i bibelöversättningar.
Allternativa tolkningar: Uråldrig nordisk Traditionsreligion, Den Nordiska Seden, Naturreligion, fornnordisk religion, Ateism, avvikande religiös uppfattning, Polyteism
Den nordiska hedniska religionen är en Traditionsreligion som i dag lever i ett modernt sekulariserat samhälle men som till nyligen varit en integrerad men marginaliserad del av en nordisk landsorts miljö. Den hedniska religionen har levt parallelt med den kristna, men i en annan social nish. Den har kallats för Folktro och vidskepelse och generelt nedvärderats och motarbetats. Då begreppet har kommit att användas med andra betydelser och för att skapa en begriplig konfessionell term introducerades termen Den Nordiska Seden under nittiotalet, för att beteckna den levande hedendomen som religiös bekännelse.
Hedendomen är antingen en polyteistisk eller en animistisk religion, lite beroende på hur man ser på termerna. Gränsdragningarna mellan de två är i sig otydlig.
Hedendom förtigs vanligen i samtida diskurs. Hedendomen har historiska anor tillbaka i tiden och är en tradition som går tillbaka till fornnordisk religion. Samtida hedendom är något de flesta har mött på i sin omgivning. Kunskap om äldre former av hedendom är begränsad och föreställningar om dem är ofta färgade av Nationalromantik eller andra spekulativa agendor. Den historiska hedendomen förekommer dock mer i litteratur och debatt, något som ofta skapar missförsståndet att hedenomen hör hemma i det förflutna.
Bör inte blandas ihop med Nyhedendom - ordet Nyhedendom bör läsas som anti-hedendom eftersom det i grunden förutsätter utrotande av hedendomen. Följaktligen är det begripligt att hedningar inte vill förknippas med de människor som ogillar deras tro, än mindre själva beskyllas för att vara nyhedningar.